Kirjeet

Kirje · 18.9.1883

18.9.1883 Bror Axelin kirje Fredrikalle Tammisaareen

Bror Axelin Rauhamäellä 18.9.1883 Fredrikalle kirjoittama ruotsinkielinen kirje onnittelee äitiä, kertoo säästä, jänismetsästyksestä, koneista, sadonkorjuusta ja lasten kuulumisista.

Kirjeen teksti

Fredrika Wilhelmina oli käymässä Tammisaaressa tapaamassa sisaruksiaan ja Richardia joka oli tuolloin siellä Reaalikoulun laulunopettajana

Rauhamäki den 18 Sept 1883

Min goda älskade Moder!

Emedan vi icke i morgon muntligen kunna gratulera vår kära moder, så får jag på detta sätt af fullaste hjerta önska Mamma allt godt, hvaribland främst Guds rika välsignelse till själ och kropp; måtte vi ännu få hafva Mamma bland oss många fredrika dag, och gifve Gud att vi så kunde uppfylla våra barnsliga pligter emot en högt älskad och älskande Moder, att hon måtte finna sig lycklig och nöjd med oss.

Endast på detta sätt kunna nu Minna och jag framställa vår hjertliga lyckönskan! Mammas bref ha vi i sinom tid bekommit och för detta vår hjertliga tack.

Det har ju passat alldeles förträffligt för Mammas utflygt att vädret varit det herrligaste man kunnat önska. Himmelens blåa hvalf, med den klart framilande solen och Kirkkojärvis lugna, spegelblanka yta hafva tjusat ögonen och vederqvickt sinnet så, att jag midt i all brådska ej kunnat motstå frestelsen att om morgnarna vandra i de daggperlande lundarna med bössa i hand.

Wi fingo i söndags om morgonen då vi med Alfred och hans hundar voro till Wexiö ängarna, tvenne feta harar. Till middagen gingo vi till Parvula, dit äfven Minna med alla barnen kommo.

Med mina maskiner har det nu hunnit så långt att vi i går fingo profva ångmaskinens gång, och denna tycks vara ganska jemn och ljudlös. De andra maskinerna ha ännu icke kommit hit ehuru de redan den 24 Aug. afsändes ifrån Sachsen.

Potatisskaften är all skuren nu ty den blef alldeles svart, hafren är likaså skuren ehuru den ännu var delvis grön, men man kunde dock ej låta den stå längre tid der, ty snart kunna vi hafva frost.

Något annat af intresse har jag just ej att förtälja. Barnen må väl och fröjda sig mycket åt det vackra vädret som möjliggör deras lek på gården.

Naturligtvis skall Richard få deras fotografikort, sedan de nu blifva färdiga.

Nu endast våra hjertligaste hälsningar till Richard, Morbröder och Mostrar, samt till Mamma ett hjärtligt ”välkommen åter hem” ifrån

Mammas egen

Axel